Jag är beroende av New York. Det inser jag efter dessa år av återkommande vistelser där. Så här i julhelgen har abstinensen varit särskilt svår och jag känner igen känslan från de senaste julhelgerna. Det brukar vara då som längan blir som störst. Varför vet jag inte. Kanske för att julen är förknippad med en massa regler och plikter. Kanske även för att man får en känsla av att det är ett nytt år på väg. Ett nytt år med en förestående vår och sommar och att dagarna blir längre. Årets vår och sommar har ännu inte ägt rum och man har inte dessa årstider bakom sig utan kan se fram emot dem.
Första gången jag åkte till New York kommer jag givetvis aldrig att glömma. Hur det var att kliva upp ur tunnelbanevärlden i dagsljuset mellan de höga husen. Taxibilarnas gnisslande bromsar och hur automatlådorna i bilarna plikttroget växlar upp när föraren trycker ner gaspedalen Sirener hörs i fjärran och ekar mellan husen. Glada människor på trottoaren som ser ut precis som jag själv. Samtidigt känns det som om man befinner sig mitt i en film. Gaturummet i New York är så bekant från TV så man känner direkt en tillhörighet när man är där. Man känner igen allt man ser men även ljudbilden är man bekant med. Det skulle antagligen kännas på liknande sätt om man äkte till en djungel med ljud från djur och insekter. Känslan av att stå mitt i gaturummet på Manhattan går inte att beskriva för någon som inte varit där. Den som nyss varit där för första gången förstår däremot direkt vad man menar när man förklarar känslan.
Häromdagen beställde jag en flygbiljett tur och retur New York för åttonde gången. Det har blivit som en tradition att jag firar min födelsedag där. Firar förresten... Jag bryr mig inte värst om att fylla år men jag reflekterar ju ändå över att jag föddes den 6:tte maj. I år fyller jag 50 år. Det är väl egentligen inget särskilt med det heller.
Lina och jag har planerat att åka till New York i slutet av augusti men jag har på senaste tiden känt att det är alldeles för länge tills dess. Därför gör jag nu en egen resa även i maj i år enligt traditionen. 2013 var jag ju i o f s inte där i maj. Då åkte jag redan i april för att gå på Eric Clapton's Crossroads festival på Madison Square garden. Hur som helst känner jag mig lugn nu när jag vet vilket datum jag ska åka dit för åttonde gången och att det inte är allt för länge dit. Den 3:dje maj lyfter jag från Arlanda och blir borta i 9 nätter. Jag ska bo på samma hotell som de fyra senaste gångerna, nämligen Morningside Inn på 235 W 107:st. Hotellet är helt OK i mitt tycke. Senaste gången såg jag en del döda kackerlackor i källaren men jag har aldrig sett någon ohyra i rummen. Dusch och toa delar jag med övriga korridorsgrannar men det har heller aldrig varit något problem.
Min vana trogen kommer jag även att blogga och anteckna hur många steg min stegräknare registrerar.
Välkomna att följa med till New York även denna gång!
