Dag 8. Sista heldagen.

Då så. Då var det över för denna gång. Hade en heldag kvar när jag vaknade i morse. Ikväll skulle jag och Alf träffas för att gå ut och ta någon öl. 

Det var ett fantastiskt väder denna söndag och jag började gå neråt stan för att få frukost. Jag tänkte prova ett nytt ställe och hittade en liten diner där de hade soppa. Jag brukar kolla menyn så att det finns men det är inte så många som har det. Jag fick mig en medioker frukost, inte alls så bra som på GiGis.

Jag gick sedan till Applestor på 66:tte gatan och köpte en Mac Mini server som jag ska ha som server i kapellet. För att inte behöva släpa med den hela dagen, åkte jag hem och lastade ut den ur ryggsäcken. Jag packade väskan lite också inför hemresan.

Sedan åkte jag ner till 72:dra för att gå på en gatumarknad som sträckte sig mellan 72:dra och 66:tte. Jag lyckades hitta en speciell inlagd gurka som jag är så förtjust i och det fick också bli lite snabblunch i form av en lobsterroll.

Promenaden forsatte sedan till Central park där jag satt i mer än en timme och bara tittade på folk.

Sedan gick jag ner till Bryant park och satte mig där. Jag gick söderut i etapper med vilopauser inlagda.

Alf och jag skulle träffas kl 17 vid Union square. Han kom strax före 17 och vi gick runt i East Village en stund och stannade till och tog någon öl här och där, Bland annat på Veseleka där jag varit förut och ätit Bigos. Sedan hamnade vi på ett mycket märkligt ställe. En gammal pub som sett likadan ut sedan 1850. Den hette Mc Sorleys Old Ale house och låg på 7:de gatan och Copper sq.

Ett helt underbart ställe där det fanns två ölsorter, mörkt eller ljust. Jag beställde ljust och han ställde fram två små sejdlar framför mig. Så har man också gjort sedan 1850, serverat två i taget men mängden öl var nog ungefär som i en vanlig öl. Vi gick sedan vidare till Webster hall och gick in. En fantastisk lokal.

Förbandet var ett svenskt gäng som jag tror hette Bombus och det var en katastrof. Hårdrock av den sämsta sorten. De bara möljde på och stod och slängde med håret. Vi var tvungna att fly ner en våning för att undkomma eländet. Medan jag var på toaletten stod Alf kvar i trappan och väntade och när jag kom upp igen sa han att Jimmy Page hade gått förbi.

Kvällens huvudnummer var svenska Graveyard. De var bättre, stundtals t o m bra men det är inte min typ av musik. Jimmy Page stod på VIP-balkongen och tittade ner på bandet och jag stod därnere och tittade upp på honom hellre än att titta på bandet. Det blev en bra kväll ändå och Alf och jag skildes i den ljumma natten. Det fick bli taxi hem för mig. Jag orkade inte krångla med tunnelbana från där jag befann mig.

27 273 steg.